ridån drogs upp
jag drog en suck
göran hade köpt ett par nya pjucks
han talade om ekonomisk stabilitet,
det är enkelt när man är så glad å fet
plötsligt kom en snubbe och ställde en svår fråga,
då satte göran snubben i låga
(refräng)
mysig i en soffa, göran vi ska krossa.
sjung med i vår sång och rösta på Tsi Chong Jong
älskling älskling vad fin du är ikväll
darling anitra titta jag är snäll
jag höjer skatten, ger mat till katten
jag gillar att lösa korsord och det kan jag lova,
att apatiska barn de gillar att sova
vad får vi till middag? vitt vin och hummer
(refräng)
ekonomin går bra anitra
alla har jobb, alla kan plita!
monopol är rätt symbol
konkurrenterna får vad dom tål
valet vinner jag till hösten
korka upp champagne och släcker törsten
(refräng)
- sången av marit och erik.txt (2006)
Sven-Göte var, till skillnad från alla oss andra en mycket mogen man som readn vid 5 års ålder hade tiden med sig. Han var då fem åt gammal när han fyllde fem och detta föll sig helt naturligt. Ett mirakel tyckte många, några tyckte inte. Efter en glad vecka i kaklets tecken vill e jägarskolan ha med Klaus ha med Sven-Göte i hans veganförening som sysslade med att ömsamt ömma skinn på bortsprunga ortsbor som inte visste bättre än att man skulle orta sig i bortgången.
Som Sven-Göte ville så gav sig de gamla getterna sig av från hagen för där skulle det allt bli liv och rörelse. En mångmiljonär steg av vid slussen och tog närmaste båt till barnens bibel där han stannade till anno 1943. Men detta är inte vetenskapligt bevisat utav någon professor, men i Eddies hus finns svaret. Sven-Göte meddelade då genom sin sekreterare att på presskonferensen skulle det meddelas när presskonferensen skulle äga rum och vart. Den ägde rum i ett rum som inte var mycket större än Eddies förra hus.Såklart hade Hugo och Josefin hyrt en polsk dansbansorkester. Han spelade väldigt bra men vissa stunder gav mandolinen vika för en grön gädda som inte villa vara i fokus för den fruktansvärda världsatlasen som stog i vägen.
Jon ville inte sjunga men blev tvingad av Olof som var en hårdhänt rackare. Olof gav Janne pisk för att Jens inte ville ha en bit av den spröda nyrostade persiljan som så vackert låg i den
bananformade sahara-öknen. Sven -Göte ville inte vara med!
Sven-Göte visste, att om Mårten ljög hade han Kerstin
att skylla, en då kom färgteven och Bengt kunde skylla på den danske och lätt pitoreska
dansläraren som trängde in dem alla i ett hörn när bingolotto skulle avslöja vem som vann på varpan runt.
Konstigt , klämtade Sven-Göte fram ut en låda gjord av en vägg och valde att ställa in fotbollsmatchen mot den tyska grammatikboken som gjort fånguppror på det beryktade och mycket populära innestället Pärmen. Ett ställa där bara manglare och magnesiumkarbonat ville att lampan vistades.
SVEN-GÖTE VAKNADE MED ETT RYCK OCH VILLE INTE LÄNGRE VARA DEN HAN VAR. HAN VILLE VARA NÅGON ANNAN HELT ENKELT.
Det blev han, vem han belv förtäljer inte den här historien.
I många dagar och i många nätter fortsatte jakten på havrefrasen
som gömt sig på en flottbas i den externa hårddisken. Vad ville george mig? Han spelade en truddelutt
på sitt blandband och jag tog mitt skosnöre upp i
svältade barn av de flesta medlemmarna i det mycket rika, miljöprogrammet och finansutskottet och då tröttnade hela skiten. Han sa med ett svagt bräkande ljud:
JAG KASTAR EN DISKUS MEN HAN DEN DÄR HAREN VILL ITEN FÅNG DEN VARFÖR INTE DÅ? JAG VILL SÅ GÄRNA HA NÅGON ATT KUNNA GÖRA NÅGONTING OM JAG KAN NÅGONTING MED OCH OM JAG INTE KAN DET SÅ VILL JAG KUNNA DET MEN DÅ MÅSTE JAG KUNNA DET MED NÅGON VILL NÅGON FÖRFATTA EN NOPVELL OM MITT LIDANDE KAN INGEN VILJA LÄRA MIG ATT KUNNA NÅGOMTING SÅ ATT JAG KAN LEKA I DEN HÄR SKOGEN SOM ÄR GJORD AV TRÅKIGA ÅBÄKEN.
Efter två minuters tystnad och fyra muggar saftkalas ville inte tejpbiten inte längre vara med.
Ett bra val tyckte en anonym kille med rosa telefonabonnemang. Han tröck på den röda knappen och den gröna lyste upp som en stor stor boll men himelen ville iten tillåta detta.
Hur ska detta sluta? Ja tanken slog dem alla när de satt tillbaka i den lutande stolen och bladlösset strejkade vilt vid sunsvall. Där hade de alla varit en gång i tiden.
Sven-Göte blev sig själv igen, ahn va den han var och kom att förbli den han var resten av livet men hur kunde detta se? Ja, det visste faktiskt inte en enda människa, inte heller något djur och framförallt ingen annan heller.
Tidningen kom som vanlgt, kaffet låg stilla i koppen. Grundlurad kände han sig. Han hade ju börjat så bra på pusslet med hockeyspelet hade helt enkelt blivit pank på poker. Detta borde han ha vetat sedan länge. Det visste han inte. Han tog en cigarett till och sög in lite urin från en stol.
Han slicka på ettiketen men svalde inte vinkorken utan tog lingonsylten och hällde denna på en tavla, stor som en bit nageltrång.
Du vet, och vi alla vet att Sven-Göte finns i oss alla i ett litet hörn, kanske en kamera. Läs på och ni förstår era inre känslor.
- historien om sven-göte.txt (2005)
Förlorar inte den psykologiska vetenskapen sin opartiskhet när den tränder i näringslivets tjänst?
Frågor vi tampas med var dag. Klättra upp ur brunnen, jag.
Skolkar från livet, min morbror hette Sivert. Jag vet. Född är en get. Jesus är död, det är järvt att hävda. Tro är mer än och mindre är det förklädda. Brödsmulorna tappar sin glans, ta vara på din deras våran chans. Kanske, och vi har inte tid för dans. Älven forsar i vattnet inget ska tampas, vi har en chans, ta mig till dans. Ta mig i trans. Minns du det, Frans? Bada, sola, förblöda. Häggen är dags att skörda. Bär min börda lycka ur mina tår flöda, naglarna är sprukna och spröda. Solen och molnen, allt det röda. Lyssna till de hörda. De lärda? Fart och fläkt, dit vi skall färda. Kom vi far åt öster, här finns inga röster. Tröst och fnösk livet är inne på sin höst. Under vilka förhållanden kan vi leva? Är det sant, sagan om Adam och Eva? Fler och fler flyttar till Flen förutom förnuften som förlorat sitt sken. Mina ben, dina ben heter du Ben? Men ack vad häder sen? Vi vet inte än. Bara känn, känn.
En gång var jag en annan man, en annan person, kanske en kvinna Finns det något i livet som jag kan vinna? Förtvivlan äro min bästa kamrat. Lyckostar de som serveras mat p åsilverfat. Finns det något här li livet som kan dämpa min hunger och min lusta för att om det finns kom och sök din tröst i en motor. Motorn som finns i oss alla den som driver oss drivs av drivband banden som knyter oss samman till en stor massa en måängd ett folk en union en pakt en granne en fiende en indian. Ett folkslag en stam en ras en kost en stillsam måltid på en varm slätt. Är livet så hårt att att en mjuk boll kan vräka omkulle en hel generation. Svar svar svar inga frågor vad blir av vårat liv om int det kan bli mer att göra. Floden är röd röd av blod kan vi inte göra den vit och silvergrå. Tankar som formar vårt huvud till en boll in i nattens stilla timmar som dansar disco genom ett helvete av stormar och hyllningar. Svälj min stolthet ät ditt stoft av kunglighet inom dig. Längs dina väggar finns en rädsla som slår ut armarna i ren desperation. Döda den, den ska döden dö då den dag dina dagar drunknar i dunklet av dagens dundrande dis. Ge och ta, någt att tampas med. En uppmaning, en uppmundtran, en utmaning. En utmaning. Där är det. Det söker vi. Vi vill a det. Som hungrande vargar på en vilsen slätt. En tom slätt. I en skog där finns hemma för dig och mig men faran är inte långt borta, den finns. Vi söker och söker genom hela vårt liv för att finna någonting som vi ska ta han om. Sök din vy finn ditt hemm finn dig dit där din vy kan få slå ut och upp ur tristessen och ångseten du har bakom dig i din..?
-essäsamlinngen.txt (2005)
En gång när jag gick ner mot min stillhet fann jag plötslig en stilla kvävd del av mig. En del jag saknat, en del jag saknar av er. Ett liv jag saknade för längesedan. På gatan gick drömmarna ner och upp. Fram och tillbaka här på gatan finns ingen tröst. Ingen hjälp får den som hjälp ber. Bit mig hårt jag lider. Jag gick mot köpcentrumet. Jag hittade en gul lapp på golvet. Jag tog upp den, la den i fickan och sprang iväg mot korvhyllan. Ge mig en korv skrek jag mot väggen som ekade tillbaka ett svar.
Vi kan vi vill ge dig korv korv korv korv. Korven korven brödet bryt.
Tillslut blev orden en melodi som upprepades åter och åter åter. Väggarna sjöng och vajade, jag var i en dröm. En hallucination som jag inte längre kunde kontrollera. Hade dom dopat korvarna var frågan som dök upp i Lars huvud. Han tittade upp bakom frysdiskan och tittade med sina stora rullande blåa ögon mot mig. Stirrade faktiskt om man tänker efter. Med detta hände före. Vad händer då? Detta frågade jag mig också. Bakom eller framför glassbaren såg jag en gammal vän som verkligen var gammal. Minst hundrafemtiosju år gammal vid det här laget. Han sjöng som en liten lärka och åt en piggelinglass. Helt otroligt utbrast hans skägg som var långt och snidigt. Han tog fram en pistol och åt upp den. Upp och ner ner och upp grisen gal i granens topp. Finn fem fel på min mundering sa bartenderns om serverade mig ett halvt glas mjölk. Mjölken vällde över min vlling som jag hade i bönboken. Vi sjöng och stojade ända tills solen gick ner och upp igen. Det var en hel morgondag. Plötsligt dök han upp, Lill- Bung-Bung. Han hade handen i honör och kostym som var svart med små vita detaljer. n galge stack upp ur nacken. Glommglammglischdirestingermanauchchchctykaslackrumdidumsumjumklumpdelidusermanick!! vrålade han helt fläckfritt. Vi blev alla imponerade över hans slingrande tunga som slank i munnen som en fisk på solsemester ute i en pöl. Kanske på södermalm eller nått. Lill-Bung-Bung hade mycket att berätta. Vi tog fram våra filtar. Jag tog fram ett filter. Upp hej så kan det gå utbrast jag helt sonika och lakelen blev helt tyst och ändrade färg och riktning. Nej nu vill jag fan ha lunch gormade jag och åt upp en hel kall och blöt morot utan att tänka på att jag fkatiskt måste ha betalt för min gamla bilnota som jag fick när jag var tre år gammal. gammal var även in gammle bekant. Förut var han min vän, Nu var han bara en bekant. En pikant smak smakde han nämligen. Jag vill inte gra fler närmanden men det blev av i alla fall för jag hittade inte nödutgången. Ner i disken med dig vettja kanske någon sa i mitt öra. Jag minns inte. Ute sken solen och flickorna badade i små små små smp smp härliga burkor.
Ännu en gång var det sommar. Kanske vinter också efter som snön låg på taken. Tomten var vaken. Efter att ha övervägt att blivit vägt gick jag åter in till handelsbutiken och beställde två korvar igen. fan va korv är gott tänkte jag och åt en bit smällkaramell.
Glufs flufs muttrade min stillhet i hörnet.
från ett utkast till en skrivuppgift på gymnasiet.
plötsligt blev jag 25 och detta hände.
jag sover i pyjamas igen. över 20 år sedan sist.
jag äter digestivekex och dricker saft till middag.
jag såg filmen space jam förra veckan.
jag blev glad när folktandvården adresserade brevet ”till målsman för [mig]”
i dessa bästa tider av att vara världsbäst gjorde jag ett test. ser ut som att något är fel. kanske inte alls är bäst?? TRIST!
Testa dig själv.
Hur mår du nu?
1. Sinnesstämning
Här ber vi dig beskriva din sinnesstämning, om du känner
dig ledsen, tungsint eller dyster till mods. Tänk efter hur du har
känt dig de senaste tre dagarna, om du har skiftat i humöret
eller om det har varit i stort sett detsamma hela tiden, och försök
särskilt komma ihåg om du har känt dig lättare till sinnes
om det har hänt något positivt.
■ Jag kan känna mig glad eller ledsen, allt efter omständigheterna.
■ Jag känner mig nedstämd för det mesta, men ibland kan
det kännas lättare.
■ Jag känner mig genomgående nedstämd och dyster.
Jag kan inte glädja mig åt sådant som vanligen
skulle göra mig glad.
■ Jag är så totalt nedstämd och olycklig att jag inte kan
tänka mig värre.
2. Oroskänslor
Här ber vi dig markera i vilken utsträckning du haft känslor av
inre spänning, olust och ångest eller odefinierad rädsla under
de senaste tre dagarna. Tänk särskilt på hur intensiva känslorna
varit, och om de kommit och gått eller funnits hela tiden.
■ Jag känner mig mestadels lugn.
■ Ibland har jag obehagliga känslor av inre oro.
■ Jag har ofta en känsla av inre oro som ibland kan
bli mycket stark, och som jag måste anstränga mig för
att bemästra.
■ Jag har fruktansvärda, långvariga eller outhärdliga ångestkänslor.
3. Sömn
Här ber vi dig beskriva hur bra du sover. Tänk efter hur
länge du sovit och hur god sömnen varit under de senaste tre
nätterna. Bedömningen skall avse hur du faktiskt sovit, oavsett
om du tagit sömnmedel eller ej. Om du sover mer än vanligt,
sätt din markering vid 0.
■ Jag sover lugnt och bra och tillräckligt länge för mina
behov. Jag har inga särskilda svårigheter att somna.
■ Jag har vissa sömnsvårigheter. Ibland har jag svårt att
somna eller sover ytligare eller oroligare än vanligt.
■ Jag sover minst två timmar mindre per natt än normalt.
Jag vaknar ofta under natten, även om jag inte blir störd.
■ Jag sover mycket dåligt, inte mer än 2–3 timmar
per natt.
4. Matlust
Här ber vi dig ta ställning till hur din aptit är, och tänka efter
om den på något sätt skilt sig från vad som är normalt för dig.
Om du skulle ha bättre aptit än normalt, markera då det på 0.
■ Min aptit är som den brukar vara.
■ Min aptit är sämre än vanligt.
■ Min aptit har nästan helt försvunnit. Maten smakar
inte och jag måste tvinga mig att äta.
■ Jag vill inte ha någon mat. Om jag skall få någonting i
mig, måste jag övertalas att äta.
men det GÖR inget… eftersom:
först fick man fredspriset och nu detta. VAD FAN KAN STOPPA MIG!??
såhär känner jag mig:
20:47
jag såg filmen magic mike igår. jag rekommenderar alla andra att också se den.
det finns filmer som ändrar ens syn på livet. filmer som öppnar ögonen. som ger nya insikter.
magic mike är en sådan film.
man ska inte dra paralleller till ladies night. har dock inte sett den showen. men liksom…. brolle jr är med?
den här filmen har channing tatum. ladies night är lika coolt som titeln magic mike hade varit på svenska – ”magiske micke”.
efter filmen kunde jag inte gå normalt. jag liksom juckade mig in i köket för en bit mat. jag juckade i mig maten. och juckade mig i säng. jag kommer aldrig kunna göra en armhävning igen utan att jucka. har inte vågat prova än hur det skulle se ut.
har läst omdömen om filmen. att den var ”ass-tastisc”. det är den.
i en scen skadar sig en av stripporna pga för mycket hårt juckande.
det är fan en arbetsskada att skryta om. jag har hittills bara juckat mitt högra ben ur led.
00:34
jag är vattuman. men också bara man. jag dör om jag inte får vatten. och det har inget att göra specifikt med att jag är vattuman. jag dör om jag inte får vatten för att jag som man är en människa, och som människa behöver jag vatten. för människor kan inte leva utan vatten. inget vatten, inget liv.
så då dricker man vatten. och män dricker vatten. så man lever.
men det kanske är så att vattumän inte behöver dricka vatten för att leva? har någon ens provat??
för i så fall kan jag testa detta? tycker mitt kranvatten är rätt så oinspirerat.
godnatt
jag tänker att om jag tar upp en bok med marc chagall-målningar, slår upp en slumpvis sida så har jag något att skriva om.
harkel- hrm hrm
öppnar boken. sida 46. ”Vigsel”, 1918.
ett litet änglabarn flyger ovan ett par som gifter sig. kvinnan gråter…en människa. eller in siluett av en människa.
fan va djupt. i ett träd i bakgrunden sitter en liten person och spelar fiol.
paret står framför ett hus. man kan se in i ett av fönstren och där inne verkar det vara dukat till fest. kul.
sida 57. ”Gubben och geten”, 1930.
den här gillar jag. en favorit. en man med skägg sitter i snön på backen och håller i sin get. de verkar ha en fin relation.
fina målningar. det finns också en massa fakta i boken. det finns en försvunnen målning som heter ”bonde som äter”. vill väldigt gärna se den!
chagalls vän blaise cendrars skriver dikter och dedikerar en till marc.
han tar en kyrka och målar med en kyrka
han tar en ko och målar med en ko
med en sardin
jag gillar det. like.
mina favoritlåtar med shania twain (ingen speciell rangordning)
• the woman in me (needs the man in you)
• (if you’re not in for love) i’m outta here!
• home aint where his heart is (anymore)
• dont be stupid (you know I love you)
• thank you baby (for makin’ someday come so soon)
• im not in the mood (to say no)
• in my car (i’ll be the driver)
mina favoritlåtar med michael bolton….
• can I touch you….there?
• said I loved you….but I lied
19:09
så. då satt man vid en dator igen.
jag har hittat en ny bok om kosmos. inte lika omvälvande som den förra, men den duger. jag har också börjat åka tunnelbana igen. cykeln är trasig. funderar på att köpa en stjärnkikare.
jag har tittat runt på flera. de är väldigt sofistikerade – även en novis som jag ska ha tillgång till alla planeter och galaxer om jag vill det. så därför finns det databaser. så väljer man bara en stjärna, eller en galax. så vänder och vrider sig teleskopet precis åt rätt håll, sen är det bara att titta.
det gör mig något besviken. har ännu inte lyckats formulera varför riktigt än. men jag tror det beror på att jag är intresserad av någonting, och så kommer den där apparaten där och ska visa mig allt – som om det vore en lätt sak. tar det ifrån mig liksom.
man borde ha ett intresse som ingen annan vet någonting om.
15:01
jag har stannat till. kanske till och med fastnat. cykeln är trasig, vädret är emot mig och under nätterna drömmer jag demoniska drömmar om livets upplösning och sugs genom svarta hål i rymden ut, eller in i, tomhet.
så därför går vi nu vidare in i fas 2. från cykelbloggen till: robinson kruse i rymden-bloggen.
om dagarna är det ensamt. det verkar vara ont om själar på denna tysta, och för årstiden, kalla plats. igår fick jag dock kontakt med en fågel. en gråsparv som trampa runt i regnet på grusbacken. jag döpte hen till måndag, eftersom det var måndag. vi fick ingen vidare bra kontakt, måndag och jag, men jag får inte ge upp. sällskap är viktigt, man kan säkert dö utan den.
jag försökte laga cykeln, så jag kan ta mig härifrån. men den är allt för skadad för att jag ska klara av att få den att rulla igen. i instruktionsboken står det att jag ska ”tala med en fackman”.
idag dök det upp en till gråsparv. jag kallade hen tisdag.
dag 7
innan avfärd hade jag svårt att sova.
jag gick upp innan väckarklockan ringt, åt en lättare frukost och packade de sista sakerna inför färden.
tänkte på en viktig detalj av resan: avfärden. vem skulle dokumentera den? var fanns de svenska flaggorna? startsignalen?
funderade ett tag på att ta mig ner till slottet. börja med en honör. hedra fosterlandet.
kanske kunde en av vakterna ta en bild på mig. i sämsta fall en japansk turist.
men det blev pendeln direkt ut till märsta istället.
väl ute ur city började jag cykla. upp och ner med benen, runt runt runt med hjulen. åkrar och ängar. vind i rågen, vind i håret. passerade kossor och bondgårdar, bönder och traktorer. byar, samhällen, floder, fotbollsplaner, åar, runstenar, kyrkor, milstenar, källor, villaområden, sjöar, busshållplatser, broar.
till en början var allt vackert. men efter ett par mil började det bli uttjatat. jag stannade till vid en skogsdunge och tog en cigg. ett fruktansvärt korkat beslut.
efter ytterligare några mil var tristessen ett faktum. skulle jag inte vara med om något spännande, på riktigt!? typ ha sex med en frodig kvinna i en ladugård och dricka ayauasca? jag har ju för fan läst bukowski, lundell, keruac – det ska alltid liggas och knarkas när man reser!
tydligen inte. jag fortsatte bara att passera idisslande kor och annat sysslolöst kreatur. sent på kvällen slog jag läger, besviken över att allt jag gjort var att cykla. men vad hade jag väntat mig av en cykelsemester, egentligen?
dag 6
dåliga nyheter. min kompanjon har fått förhinder och kan inte följa med. jag har en fruktansvärd träningsvärk i benen. jag vet inte var den kommer ifrån. men den finns där i min kropp…. obehagligt.
så efter överläggningar med mig själv har vi nu beslutat att jag åker i morgon istället. framåtskridande är de missnöjdas verk, sa sartre.
under dagen har jag känt tvivel.
träningsvärken i benen är förfärlig. de värker och är orörliga som halvkokt pasta. lungorna har helt tappat syreupptagningsförmågan bara över en natt. rökte ett paket cigg för att jag föraktar mig själv så mycket. vem har placerat föraktet där inom mig? gud?
tittade mig själv i spegeln. vem tror jag att jag är? vilket misslyckande jag är. trodde jag verkligen att jag skulle klara av det här? tror jag att jag är zlatan? nej, jag är inte zlatan. varför trodde jag det? jag är jag. behöver jag säga mer? det finns ingen skam kvar i mig.
jag fuskar i spel.
jag är ohederlig.
ljuger.
super.
spelar på hästar.
hur kunde jag lura mig själv till att tro att det här var ett uppdrag för en sådan som mig?
jag kände mig osäker. osäker och lite rädd. rädd och lite vemodig. vemodig och lite trött. trött och lite hopplös. hopplös och så vidare. så vidare och så. så och si. si och så.
kom sedan på att jag köpt några färglada tabletter av en ung man vid liljeholmsgrillen en tidig morgon för några nätter sedan. svalde ner den röda varianten med ett glas vatten. sen skrev jag det här.
dag 5 – 15:11
så kom den då till slut. Den Stora Motgången. jag vaknade i morse med en fruktansvärd huvudvärk, en konsekvens av att ännu en natt firat det vi kallar livet.
en tjej kom fram till mig på dansgolvet och gav mig en bit choklad. hon hade hittat den på golvet och undrade om jag ville ha den. jag sa ”ja”. någon hade klivit på chokladen, den var ganska mjuk, inte alls så god. sen skrattade vi och dansade. sen lämnade hon mig.
så jag vandrade hem full och ensam även denna natt. som så många andra nätter. som så många kommande nätter. jag tänkte: kärleken och livet. livet och kärleken. det är vad det här handlar om.
imorgon blir det avfärd. jag har inte ens köpt en karta.
14:35
igår gick jag ut och firade att jag var vid liv. när alkoholen kickat in efter ett tag var det inte lika kul att vara vid liv. jag hoppade på cykeln och begav mig hemåt i den tidiga gryningen. doft av löv och gräs och blad osv. hamnade i en härligt fyllepoetisk stämning.
det hoppade runt en liten kanin vid sidan av mig där jag cyklade, så jag fick såklart lov att stanna för att försöka gulla med den lille. fast så blev det inte. istället slogs mina jägarinstinkter in och jag blev helt tokig och ville döda kaninen. men jag halkade i det daggvåta gräset och kaninen flydde. jag tog några djupa andetag för att få bukt med mina manliga instinkter.
död och liv. liv och död. det är vad det här handlar om.
dag 3 – 20:12
jag har exciting news!! jag får en kumpan med på resan. detta innebär att avfärd istället för söndag är satt till måndag morgon, vilket är positivt i bemärkelsen att förberedelserna kommer bli snäppet bättre.
idag lagade jag bromsarna. eller bromsen egentligen, eftersom jag förlitar mig till 100% på bakbromsen eftersom bromsvajern till den främre bromsen brast för ungefär ett år sedan och har sen dess lämnats åt sitt öde.
jag kan nu också försöka sluta intala mig att det är ”every man for himself” som gäller ”där ute”. nu är det teambuilding som gäller.
och gudskelov är detta stadium redan passerat.
försöker också få tag på mer inspirerande läsning. vet att gunde svan gav ut en bok om sitt galna liv. det var som att läsa en träningsdagbok. inte alls så kul med andra ord. men jag minns att det då och då i boken dök upp några ”sanningens ord”. till exempel något som löd (ungefär) såhär: ”en riktig vinnare skyller aldrig en förlust på omständigheterna”. ska försöka komma ihåg det. blir jag uppäten av en björn på vägen tänker jag skriva ett sista meddelande till eftervärlden; ”å björnens vägnar ber jag om nåd – jag var inte tillräckligt stark”. tänker mig att jag då postumt kommer tilldelas nobels fredspris. samt nobelpriset i litteratur. bless my soul.
funderar på att skaffa sponsor. vad som helst. tandborstar, nackskydd, godis, persienner. you name it. allt kan behövas till användning.
det är så många pusselbitar som ska passa in i detta…pussel. ett evigt pusslande är vad det är.