dag 5 – 15:11
så kom den då till slut. Den Stora Motgången. jag vaknade i morse med en fruktansvärd huvudvärk, en konsekvens av att ännu en natt firat det vi kallar livet.

en tjej kom fram till mig på dansgolvet och gav mig en bit choklad. hon hade hittat den på golvet och undrade om jag ville ha den. jag sa ”ja”. någon hade klivit på chokladen, den var ganska mjuk, inte alls så god. sen skrattade vi och dansade. sen lämnade hon mig.

så jag vandrade hem full och ensam även denna natt. som så många andra nätter. som så många kommande nätter. jag tänkte: kärleken och livet. livet och kärleken. det är vad det här handlar om.

imorgon blir det avfärd. jag har inte ens köpt en karta.